Häng med när Sveriges främste måltidsforskare Richard Tellström känd från bland annat Historieätarna berättar om hur Kebaben kom till Svenskarnas matbord.
Kebabens historia och uppkomst är höljd i dunkel. De källor som finns pekar på 1300-talet i nuvarande Turkiet. Ordet betyder grillat kött. En rimlig gissning är att kebaben från början var festmat!
Att varva mycket marinerat och färskt kött på ett spett, grilla det och skära det i strimlor portionsvis skvallrar om mycket folk till bords och ett frossande - kött var en festlig sällsynthet.
Kanske var måltidsgästerna del av ett bröllop, en furstekröning eller annat stort event. Ris serverades till. Pitabrödet kom först på 1900-talets mitt och pommesen först på 1980-talet. Omständigheterna för rätten talar för att kebaben redan från början var ett uttryck för en kulinarisk professionalism och en yrkeskunnig persons arbete.
I Sverige idag är hemmakebaben både vardags- och fredagsmysmat eller till och med vickning på bröllop och höjdpunkten på barnkalas.
Allting började med innovationen att kebabspetten restes upp och grillades stående för över 160 år sedan.
Kärt barn har många namn. Och att grilla kött på spett har funnits i många kulturer sedan urminnes tider. Döner kebab kallas den som byggs på stående spett som vi är vana med från restauranger, Shish kebab kallas de mindre spett som läggs på grill.
“Männen vill ha starkare sås, kvinnorna mer välgjord sås”
Inställningen till kebaben är nästan helt jämställd. Kebabtallriken är lika poppis hos män som kvinnor. Men när det kommer till kebab i bröd är kvinnor mer förtjusta i den varianten, och männen gillar alltjämt 1990-talsnyheten kebabpizzan. Männen vill ha starkare såser och kvinnorna anser att kebabens läckerhet vilar på att kebabsåsen är välgjord.
Norrlänningarna, men också skåningarna är lite mer noga med bordsskicket. De äter kebaben med kniv och gaffel vid matbordet. Sydsvenskarna gillar också att grabba tag i kebaben med händerna. Den relativt nya kebabrullen avancerar på poppislistan! Ursprungligen en 1990-talare i Göteborg, men nu finns den nästan över hela landet och med sitt tyngsta fäste i syd.
Storstadsborna vill ha mer styrka i kebabsåsen men det delar de också med norrlänningarna som är vana vid salt och pikant smakande mat. Men det är väst-Sverige som vi finner det största utbudet av såsvarianter, ofta med en hemmagjord touch.
Kolla in hela undersökningen Svenskarna och Kebaben 2023 här
En kebabstock är en cylinder av pressade skivor av kött (traditionellt lammkött i Turkiet) som används vid tillagning av kebab. Den monteras på ett vertikalt roterande spett i en grillanordning som kallas kebabgrill. När det yttersta lagret på kebabstocken grillats klart skalar man av det i tunna remsor med en kebabskalare.
En kebabgrill är en typ av grill man använder för att grilla en kebabstock. Den har elektriskt eller gasoldrivna vertikala element och ett roterande spett man sätter köttet på. Köttet roterar långsamt och man skär tunna skivor med en kebabskalare medan stocken roterar. Man kan även använda grillen vid tillagning av gyros eller turkisk dönerkebab, men då används tunna köttskivor som travats ovanpå varandra istället för den traditionella kebabstocken av pressat kött.
En Kebabskalare eller en Kebabkniv är ett verktyg som används för att strimla köttet från en långsamt roterande Kebabstock. Det finns eldrivna och manuella varianter.
Kebabkrydda är en kryddblandning anpassad för kebabkött. Kebabkryddan liknar den så kallade grillkryddan men innehåller inget salt. Typiska kryddor i kebabkrydda är peppar, paprika, chili, spiskummin, oregano, koriander och lökpulver.
Kebabsås kan användas på diverse snabbmatsrätter som pizza och kebab. Traditionellt består kebabsåsen av en tomatbaserad sås. I länder som Turkiet är den stark, medan den är mildare när den förekommer i Sverige. I främst Stockholmsområdet serveras kebabrätter med två såser, en röd som är tomatbaserad och en vit vitlökssås.
